Turbulent och resultat.

Jösses vilken vecka det har varit. Är så mentalt slut om inte rent av krossad att ni kan inte föreställa er hur jag mår. Sover knappt något och ja i måndags så ringde det ifrån Ellas telefon men det var inte hennes röst som pratade med mig när jag satt där på simskolan. Det var hennes lärare, Ella hade svimmat på idrotten och dem fick inte liv i henne, ambulans fick komma och in till akuten. Jag fick smärre panik, jag fattar inte varför jag inte kan hålla mig lugn som jag alltid är annars när det händer något. All energi försvann samtidigt som jag blev så toppad. Tack vare otroligt fina människor så kunde Dahlia vara kvar på simskolan och dem tog med henne hem. Bilen var på verkstad så jag hade svärföräldrarnas bil, försökte få tag på Baloo men fick gå via en annan för att få tag på honom. Baloo och jag möttes hemma sen bar det in till Ella och hennes lärare som följde med henne. 
Väl där inne blev det en lång väntan då det var kaos med många patienter. Många undersökningar och sen hem igen. Igår ringde Ellas läkare och kollade hur hon mår samt berättade att en pediatiker ska kolla igenom allt ifall det behövs fler undersökningar av hjärtat, EEG:et väntar i början i december. Kanske får hon en sak inopererat som mäter hennes puls 24/7 som kanske kan visa vad som sker när hon får sina anfall. Både vi och läkare vänder och vrider på allt så att vi ska komma fram till vad som är fel, man är galet maktlös och jag vågar aldrig slappna av för jag vet aldrig när jag får det där samtalet. Mår hon bra, hur ska jag nu agera etc.
Jag ska skriva ihop en lapp som Ella ska ha med sig om vad man ska göra när detta sker, i alla fall tills vi vet vad som är fel och har andra åtgärder. Då detta tar hårt på henne så klart vilket märks under återhämtningen.
Så nej jag är inte jätte social, jag hör inte av mig till allt och alla, jag har inte koll på andra människor och jag svarar inte alltid i telefonen för jag orkar helt enkelt inte. Jag orkar inte med andras drama/problem/skvaller, jag orkar inte le alltid och låtsas att allting är bra. Det är inte bra, vi har det jobbigt och det är inget jag tänker hymla med. Jag lägger fokus på min familj, försöker hålla oss flytande samtidigt som att jag ska hålla ihop mig själv samt fixa hemmet på det med. Jag vet om att hemmet inte är det viktigaste men kaos gör att jag mår ännu sämre så det är bara att fixa det.
Så summan av allt det här så trodde jag aldrig att jag skulle få ett bra resultat, sovit dåligt, ätit galet oregelbundet och även helt fel ibland, inte tänkt så mycket på det här med maten om jag ska vara ärlig. När man är så slut som jag är så väljer man lätt det lätta istället för att tänka efter. Kanske är jag mer noga nu då jag inser att min hälsa gör att jag inte kan vara den mamman jag vill vara. Pigg, glad samt ha orken, speciellt nu när jag står som navet i familjen som fixar med precis allting. Men här kommer veckans resultat i alla fall. 
Har glömt att ta magmåttet som läkaren vill att jag ska ta idag men sist jag kollade så hade jag minskat 7cm. Nåja det får bli nästa veckas att tänka på vid vägning. 
Jag har satt upp olika delmål och när jag nådde delmålet -20kg så valde jag att klippa mig (äntligen). Blev av med nästan 10cm av håret och det behövdes, vem vill ha ett slitet och trist hår som jag har haft väldigt länge. 
Imorgon blir det färgning hos hon den där bästa vännen som är ett oerhört stöd och ger så mycket kärlek. 
Nä nu ska jag njuta av mitt kaffe innan dagens måste ska fixas/L 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

thestoryoflilo.se

Mitt lilla lingonställe av kräk och glädje

RSS 2.0