Jag vill så mycket men motivationen finns inte där och inte blev det bättre efter mammasamtalet igår. 

Jaze har varit sjuk och därmed så blev amningen lidande och till slut så vägrade han bröstet totalt. Detta tog mig hårt då jag har kämpat så för att det skulle fungera, det känns som att ett band bröts. Löjligt jag vet men jag känner så, det är trots allt första barnet som jag kunnat amma. Så det måste jag komma över och hans hälsa är viktigast.

Jag vill ta tag i vikten men vet ej hur jag ska göra då jag knappt kan doppa häcken på toa utan att himlen trillar ner så att äta blir inte prioriterat. Lever på godis vilket är så fel som det bara kan bli, så funderar på att köra en utrensningsfas eller helt enkelt vad som helst så att jag blir av med sötsuget. Man är inte direkt den som går till kylen och tar en morot mitt i natten, inte ens på dagen. Jag har kunskapen men jag ska bara komma igång. Får ta mig i kragen och planera mina måltider, hitta någon att rapportera till vilket gör det lättare för mig att inte fuska. På måndag börjar skola/förskolan igen så då ska jag ut på promenader, alltid en början. Jaze styr när det blir med hans mattider men på 5 timmar så ska jag hinna med dem. 

Huset måste fixas och inte ens det hinns med, vi måste försöka få in rutiner för allas skull. Jag själv blir knäpp snart, får Jaze till att sova och så väcker dem andra han vilket gör att han sitter fast vid mig övertrött och ledsen. Nåja det ska bli bra, jag ger mig inte innan dess.

Nä nu ska jag passa på att sova, är helt slut och huvudvärken gör saken inte bättre. Fick skrivit av mig lite i alla fall/L♡