Jobbar ikväll och inatt så nu är man helt själv hemma då jag lämnade Dahlia kl 11. Känns så tomt nu bara och det är bara att inse att denna dagen aldrig kommer att vara min dag. Är alltid ledsen på denna dagen, så där nere och löjligt känslig. Varför jag är så vet jag inte, det har varit så här dem senaste 4 åren. Vet ej om det har med skilsmässan att göra, att min tro på kärleken fick sig en så pass stor törn att jag förknippar denna dagen med sorg istället. Äsch jag vet inte, har gått igenom så mycket och går igenom mycket fortfarande, blir liksom inte fri ifrån skiten. Tack och lov så har jag fått sova i några nätter nu så nattens brist på den varan borde inte påverka så mycket.

Har fått mysa med Dahlia idag, ja när jag väl fick upp henne. Jösses vad svår hon är ibland, hon är värre än en tonåring och bara så att ni vet det så finns det numera turkos gul för det har Dahlia sagt. Vad ska det bli av denna unge ;) 

Nä nu ska jag ringa min väninna och planera inför vårt kommande äventyr/L♡