Den där känslan...

Ni vet när man har den där känslan att det kvittar vad man säger så är det ingen som tar hänsyn till det. 

Lever som sagt med ångest och vissa saker triggar igång det extra lätt och när man då förklarar detta för sin omgivning för att man vill undvika att explodera inombords. När detta ignoreras en längre tid ja då blir det väldigt mycket kaos inom mig och jag börjar avsky mig själv och dem som ignorerar. Inget jag vill men det är så jag fungerar tyvärr. 
Det är inte kul att sitta med allt detta kaos och den enorma maktlösheten som man har.
Jag har lärt mig att leva med min ångest men även jag har min gräns för vad jag klarar. Så just nu vill jag bara krypa in i mitt skal med mina få prylar och bara vara jag, ja och mamma så klart. Har man pratat för döva öron i flera år så slutar jag att försöka och stänger av istället. Jag blir liksom kall på något vis. Sjukt jobbigt att fungera så men kan man inte respektera mig så ja då får man skylla sig själv helt enkelt.
Nu har jag fler toppar än dalar vilket är helt underbart. Det beror på att jag har fattat beslut och bestämt mig för att respektera mig själv så mycket att jag måste sätta mitt mående först. För min skull men även för barnens skull. 

Nä nu ska jag fortsätta med tvätten samt chilla framför tv:n. Imorgon blir det jobb sen blir det att fira nyår hos dem bästa /L♡




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

thestoryoflilo.se

Mitt lilla lingonställe av kräk och glädje

RSS 2.0