Att slänga sig på gatan, vägra att gå, skrika bara för att och sen skratta två sekunder senare. Gud nåde om någon rör leksaken då får man utbrottet Arne sen att man aldrig får veta vilken leksak det är spelar ingen större roll.

Jag bara älskar trotsåldern, jag älskar att hata den för det kvittar vad man gör så blir det fel. 

Just idag är en sån dag där jag vill slita av mig håret. Att hämta på dagis idag tog 40 minuter och vi bor 2 minuter ifrån dagis. Dahlia, Dahlia du gör din mamma gråhårig <3 Slänga sig på gatan är det största intresset just nu, helst ska man skrika så att hela byn kommer ut och tror att man håller på att ha ihjäl henne eller nått. 

Sen att Roxie har sin period med sa du något eller varför är det så och varför är det si, Ella är mega känslig och kör med sa du något till mig eller, gör absolut inte saken bättre.

Varje ålder har sin charm men detta är ta mig fan ofantligt jobbigt. Tur att dom oftast går över snabbt eller gör dom verkligen det...

 

Nä men flickorna våra är världens finaste och vi kan stolt säga att dem uppför sig exemplariskt borta och vi får ofta höra hur väluppfostrade barn vi har. Jo men hej, ni ska se dom hemma...

Jag älskar er till stjärnorna och tillbaka miljontals gånger, men snälla låt mamma ha sin hårfärg ett tag till. Dem gråa håren kommer sen ändå ;)